En av mina platser i skogen. Här sitter jag i närvaro tillsammans med träden, stillar tankarna och andas bort all stress. Lutad mot stammen tittar jag ut över björkarna. Marken är ovanligt torr för årstiden men kärret är fullt av vatten och liv. Årets första padda kommer upp till ytan och en citronfjäril fladdrar förbi med löfte om en...

Höstens regn fyller långsamt på kärret. Det verkar bli torrare för varje år med allt färre grodor om våren. Men så här års ligger vattnet mörkt och blankt i hjärtat av skogen där alarna reser sig på tå, höga och stolta likt herrskapsfolk.

Den här veckan har dagarna skiftat mellan solsken och grådis, mellan skogspromenader och höstmys. Världens oro har trängt sig på och letat sig in under huden. Värmen från te, filtar och tända ljus lindrar, virar in mig i trygghet om så bara för en stund.

Burn a Black Candle av Dee Norman. En personlig, varm och lättsam bok om italiensk-amerikansk folktro och magiska seder. Författaren utgår ifrån sin egen familj när hon berättar om sanndrömmar och spådomar, om onda ögat, beskyddande salt och familjealtare med ständigt brinnande ljus. Hon delar även med sig av instruktioner och recept från släktens...

Det har varit en helg fylld med vänskap och magi. I torsdags gick jag och en häxsyster på mörk promenad genom skogen. I parken intill var det halloweenfest och fullt av utklädda ungar med godispåsar i händerna så ingen höjde på ögonbrynen åt våra svarta kappor och tända lyktor.

Höstdagjämningen firade jag på franska landstället med äppelpaj och en ceremoni för trygghet och livsglädje. Nästan hela veckan var det regnigt och blåsigt utomhus vilket gav anledning till att hålla en behagligt knastrande brasa igång i salongen. Jag är övertygad om att vi fastnar framför teven om kvällarna för att vi inte längre har en härd att...

Höga och ljusgula tornar asparna upp sig om hösten. Klara dagar skimrar de som guld mot himlen. Ibland skiftar löven i rött, och när vinden drar över skogarna dalar de likt färggranna snöflingor i solljuset och lägger sig tillrätta som en rödgul matta över marken.

Det finns något ursprungligt över gråbo, en känsla av jordens kraft och bergens evighet. Hög och spretig, med grå blommor och grågröna blad står den bland riset i vägrenen. Stjälken skiftar i rött och hela växten pekar uppåt i en smal kon av tanigt liv. Den är lätt att missa bland kardborrar, tistlar och sly.

Första gången jag sådde en alruna hade jag fått ett frö av en annan häxa. Jag tror att det var på hösten. På något sätt kändes det som att det passade bra att plantera alrunan kring samhain, i oktober eller november. Jag hade läst att växter i allmänhet och alrunor i synnerhet kan bli familiars, hjälpandar, precis som katter och...

Jag har bara goda erfarenheter av ouija. I äldre tonåren var det mitt bästa helgnöje. Vi kunde sitta uppe hela nätterna och insåg snart att tiden ruckas kring ett ouija. Det som känns som en timme kan i själva verket vara tre.
Jag minns den svindlande känslan när glaset för första gången rörde sig och det var helt uppenbart...