Jättekast

20.04.2023

Det rör sig oftast om en jätte, ibland om ett troll. Någon gång är det elaka hedniska makter som ligger bakom. Gemensamt för dem är att de inte tål ljudet från kyrkklockorna och i ilska kastar en stor sten mot kyrkan. Ibland försöker de förstöra kyrkan och klockstapeln redan innan de har färdigställts.

Ett undantag kommer från södra Gotland där det finns en historia om far och son Jätte som själva byggde varsin kyrka. Där blev fadern så avundsjuk på sonens kyrkobygge att han kastade iväg en sten i hopp om att förstöra det (Sundre 117:1). En liknande historia kommer från Östergötland där två jättar bråkar och den ena kastar stenen mot den andra (Malexander 29:1), och på en annan plats i samma landskap är det jättekvinnan Ene som blir så förargad över att hon inte har blivit bjuden på ett bröllop att hon tar sitt hårband och skjuter iväg stenen mot brudföljet (Västra Eneby 131:1).

Vanligare än hårband är dock att en jättekvinna slungar iväg stenen med hjälp av sitt strumpeband, eller i några enstaka fall sitt förklädesband. I en berättelse förvarar hon sten i förklädesfickan som hon tar upp och kastar mot kyrkan (Träkumla 46:1). Stenarna kastas från skogar, berg, åsar, öar eller ett annat landskap. Den kommer "där bortifrån" där ingen eller de andra bor. Från områden som är okända eller ökända. Från utanförskapet. 

Ibland är kastet för långt. Ibland är det för kort. Någon gång klyvs stenen i två och hamnar på olika platser (Veinge 11:1). Hur de än gör lyckas de aldrig träffa kyrkan.

På vissa stenar syns fortfarande hand- eller fingeravtrycken där jätten klämde åt, och på en sten har strumpebandet färgat av sig och lämnat ett rött streck (Leksberg 61:1).  I Medelpad blev en jätte så arg när hans sten missade kyrkan att han hoppade jämfota och skapade två sjöar. Den jätten styrde kosan västerut och kom aldrig tillbaka.

Det händer att stenen vrider sig när den hör kyrkklockorna men detta kan även ske när någon bakar bröd eller firar påsk i närheten av jättekastet (Östra Hoby 72:1). I Fyrunga i Västergötland hävdas det att om man går sju varv runt stenen så ska jätten visa sig (Fyrunga 17:1).

På Fornsök kan ni läsa mer om jättekast och se var i landet de ligger.